Exempelbrev 1

Nr 37

01/12 2021

HIR Marknadsbrev Nr 37, 2021

  1. Börspriserna har fallit stort pga covidvarianten
  2. Investerarna tar hem vinsterna
  3. Begränsad tillgång på Urea
  4. Fortfarande köpläge för diesel
  5. Höjd ränta kan komma redan 2:a kvartalet 2024

Börspriserna har fallit stort pga covidvarianten

Den stora osäkerheten som råder om den nya Covid-varianten Omicron fick igår börspriserna att falla stort både på Chicago och Matif. Även ett uttalande från USA:s centralbankschef Powell om ökad risk för högre inflation i USA påverkade den finansiella marknaden nedåt.
Fysiska priser har än så länge inte påverkats nämnvärt, men det kan komma att ske de närmsta dagarna. Att råoljepriset har fallit med 15 USD/fat sen toppen i början av november påverkar priserna för RME och etanol. Rapsen har fallit ned till 646 €/t (6 613 kr/t) för feb-22 terminen på Matif. Men även vete och majspriserna påverkas negativt.

Investerarna tar hem vinsterna

Troligtvis är det här bara är en tillfällig överreaktion från en marknad som känner sig mycket osäker på situationen där många investerare på börsen nu ser till att ta hem vinsterna efter en fantastisk uppgång under hösten. Tittar vi på fakta så bör priserna stiga igen, men det är inte säkert att de kommer upp i de höga nivåer som vi har haft. Redan innan nyheten om den nya varianten kablades ut så fanns det en viss press neråt på priserna från både sänkta råoljepriser, en effekt av ökad tillgång när det säljs av från strategiska oljelager och från uppskrivna skördar för Argentina och Australien. I Argentina höjdes skörden av vete med 0,5 milj ton till 20,5 milj t och i Australien blev veteskörden höjd med 2 milj t till 34 milj t. Även skördarna av raps och korn skrevs upp av deras jordbruksdepartement (ABARES). Det finns fortfarande inga siffror på hur mycket kvalitén har påverkats av det besvärliga skördevädret i östra Australien. Prognoserna visar på fortsatt stora regnmängder de närmsta 14 dagarna.
Vårt råd, för de som har osåld spannmål och raps i lager av årets skörd, är att sälja av åtminstone en del av den nu och säkra hem en bra vinst.

Höga kostnader kräver bra pris och höjd skördenivå

Fundera också på att säkra av en del av nästa års skörd. (max 50 % av förväntad skörd) Med nuvarande priser för grödorna har vi bra täckningsbidrag i kalkylerna för ny skörd, men är kostnaderna för insatsvarorna höga krävs det också höga priser för att det ska bli vinst. Vi har i våra kalkyler, som är baserade på de höga kostnader som är aktuella för bland annat gödning och diesel, tagit fram vad lägsta pris är för att TB2 ska bli +/- 0. (TB 2= det som är över för att täcka markkostnaden och övriga gemensamma kostnader i företaget som bokföring, byggnader, el. Inga stöd är med i kalkylen)
Gröda Avkastning kg/ha Lägsta pris kr/t för 0 kr/ha i TB2
Höstraps 4000 3 310
Höstvete kvarn 9000 1 720
Råg 8500 1 620
Maltkorn 7100 1 670
Grynhavre 7300 1 630
Vårvete 7300 1 960
Foderärt 4500 2 130


Med raps som undantag krävs det priser för spannmål och foderärter som ligger över medeltalet för de senaste 5-årens skördepriser. Det är nu viktigare än någonsin att göra sina egna kalkyler och räkna på sina egna förutsättningar när det gäller kostnader och vilken skörd som är rimlig att nå. Höga kostnader kräver inte bara bra pris utan kravet på skördenivån höjs också, vilket är viktigt att ta hänsyn till på marker med låg avkastning.

Begränsad tillgång på Urea

Priserna på gödselmarknaden har stabiliserat sig på en hög nivå. Priset för egyptisk urea ligger kvar på 945 USD/t (8 532 kr/t). Tillgången på urea är begränsad efter Indiens stora köp på 1,6 milj ton. Både Pakistan och Etiopen blev utan bud när de begärde pris på sammanlagt 900 000 t urea. I Tyskland är grossistpriset fritt fabrik för N27 (CAN) efter förra veckans höjning 610–615 €/t (6 244-6 296 kr/t) Listpriset för NS 27-4 i Sverige ligger på 6 550-6 700 kr/t. Det kyliga vädret i Europa har höjt gaspriserna till 31 USD/mmBtu. Handeln går på sparlåga när lantbrukarna är avvaktande till köp. För att få i gång försäljningen så måste tillverkarna vara beredda att kompensera köparna om priset faller. Ingen mäklare eller handlare vågar ta risken att lägga beställningar för närvarande. Det finns signaler om att vissa öststatstillverkare har sänkt sina priser för att få i gång försäljningen, men nivåerna är fortfarande för höga för att locka köpare.

Fortfarande köpläge för diesel

Orosmolnet som följde nyheten om omicron-varianten av covid-19 har under de senaste dagarna tryck ner priset på råolja. Fredagens kraftiga prisfall tolkades av oss som en överreaktion på marknaden, men tisdagens utspel från Modernas VD gav ytterligare kraft åt prissänkningen. Råoljepriserna har inte återhämtat sig som väntat, utan istället stabiliserats runt 71 dollar/fatet (-15%). Dieselpriserna har som följd sjunkit med -50 öre. Köpläget, som vi noterade i måndags, finns således fortfarande kvar. Prisbilden på olja kan dock snart komma att ändras, då OPEC imorgon ska klargöra om de tänker fortsätta med sin planerade produktionsökning i januari.

Kallare väder ger rekordhöga elpriser

Även elmarknaden har upplevt en unik vecka. Kallare temperaturer än normalt samt en tillfälligt låg vattenkraftkapacitet har bidragit till rekordhöga elpriser i hela landet. Höga priser på kontinenten har även en roll att spela i uppgången. Medelpriset i elområde 3 ökade med 91,2 €/MWh (194%) från veckan innan, medan elområde 4 såg en ökning på 43 €/MWh (46%). I norra Sverige såg ökningen ännu högre nivåer, med en prisökning på över 500%.

Höjd ränta kan komma redan 2:a kvartalet 2024

Riksbanken har flaggat för att deras planerade räntehöjning kan komma tidigare än väntat, då höjningen nu är prognostiserad till andra kvartalet i stället för fjärde kvartalet 2024. Beskedet ger tecken på att Riksbanken ser inflationen (nu 3,1%) som mer ihållande än tidigare.

Dollarn fortsätter stärkas

I takt med att den amerikanska dollarn fortsätter stärkas i förhållande till kronan (9,03, + 0,04) gick dessutom USA:s centralbank igår ut med ett förslag om en planerad ökning i nedtrappningen av obligationsköp. Blir ökningen av kan även en amerikansk räntehöjning bli aktuell tidigare än väntat, för att tackla den växande inflationen.

Exempeldiagram

HIR Marknadsbrev ges ut av de oberoende organisationerna HIR Skåne, Hushållningssällskapet Västra, Hushållningssällskapet Gotland, Hushållningssällskapet Halland, Hushållningssällskapet Östergötland, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge och HS Konsult.

Kontakt: Stina Jönsson, stina.jonsson@hush.se eller 010-476 22 02. Copyright Ansvarsbegränsning: Marknadsbreven avser att ge en allmän information om aktuellt marknadsläge. Informationen och rekommendationerna är inte heltäckande och är inte personliga. Vi tar inget ansvar för eventuella förluster baserat på den information eller de rekommendationer som anges i brevet.

Exempelbrev 2

Nr 28

22/09 2021

HIR Marknadsbrev Nr 28, 2021

  1. Rapspriset fortsatt högt
  2. Stigande priser i Sverige
  3. Dyr gas ger dyr handelsgödsel
  4. Oljepriset har stabiliserats
  5. Försök binda elpriset

Rapspriset fortsatt högt

I fredags så gick priset för nov-21 terminen för raps över den magiska gränsen 600 €/t (6 105 kr/t) och har lyckats hålla sig kvar på den nivån fast det inte har kommit något nytt som kan ge stöd till uppgången. Igår blev stängningspriset 605,75 €/t (6 163 kr/t) för nov-21. Noterat pris i Sverige ligger på strax under 6 000 kr/t. De höga priserna på raps gör att arealen ökar inför nästa år, inte bara i Sverige utan även i Ukraina och hos de stora producenterna i EU. Franska arealen förväntas öka med 15–20 % till 1,1–1,2 milj ha. Det kan förklara varför priset för aug-22 terminen ligger kvar på runt 490 €/t (4 986 kr/t), stängde igår på 491,75 €/t. (5 003 kr/t). Prisskillnaden mellan skörd 21 och 22 är nu höga 114 €/t (1 160 kr/t)

Sjunkande sojapriser

En starkare US-dollar och att skörden är i gång i USA gör att sojapriserna fortsätter att sjunka, priset på Chicago för nov-21 har backat 12 % sen toppen i början av juni. Även palmoljan är på reträtt efter att Indien, något överraskande, höjt importavgiften för palmolja men inte för övriga vegetabiliska oljor.

Lägre skördenivåer för vete och majs

Den oroväckande situationen i Kina för fastighetsutvecklaren Evergrande har skapat finansiell oro och det syns också på råvarubörserna där vete- och majspriserna får känna av det. Över 10 % av majsen är nu skördad i USA och det lägger också sin press på priserna på Chicago. Priserna på Matif har stått emot bättre. Till en del kan det förklaras med att årets skörd av vete och majs i Europa har skrivits ner med 2,4 respektive 1,4 milj ton av det ansedda analysföretaget Stratégie Grains. Europa och inte minst Frankrike gynnas också av att Kina nu också sällar sig till Algeriet och Saudi-Arabien när de sänker sitt rymdviktskrav till 750 g/l för kvarnvete.

Stigande priser i Sverige

I Sverige ser vi att priserna återigen stiger. Sen förra veckan har noterade priser på foderhavre, kvarnvete och vårvete ökat med 60 kr/t. Maltkorn och fodervete har gått upp med 50 kr/t. Inför skörd 2022 börjar priserna nu bli på en nivå som kan vara intressant att säkra av en liten del på. Mest intressant är maltkorn som nu ligger runt 1 970‑2 000 kr/t för leverans under skörd-22. Rapspriset är också mycket högt, men här ska prissäkring ske med försiktighet och bara om grödan är så bra att den kan förväntas överleva vintern.

Dyr gas ger dyr handelsgödsel

Skenande gaspriser får nu flera europeiska producenter att dra in sina prislistor och även stänga ner en del produktion, eftersom de inte ser någon lönsamhet i att producera framför allt kvävegödselmedel. Priset på gas på Londonbörsen har på ett år ökat med 536 % och det ser inte ut som om det är någon hejd på uppgången. Det är fortsatt så att Ryssland inte levererar gas i samma omfattning som tidigare till Europas industrier. Dessutom har efterfrågan på gas ökat när kolkraft fasas ut och den växande marknaden i Asien vill ha mer. Den nedgång som syntes i augusti för urea har i september blivit till en uppgång igen, dels drivet av stigande gaspriser, dels en förväntan på att Indien återigen ska göra ett stort inköp.

De höga priserna har gjort att försäljningen av gödsel har varit lägre i Europa. Intresset att köpa har börjat att öka och kan förväntas stiga ännu mer om priserna fortsätter upp. Får vi en hausse artad marknad är Sverige inte prioriterade, eftersom vi är små och har ett sent vårbruk jämfört med övriga Europa. Men det ska också fastslås att det idag inte finns något som tyder på att vi ska ha brist på gödsel i Sverige till kommande vårbruk.

Säkra en del av gödselbehovet nu

Nuvarande prisnivå på gasen är inte hållbar. Frågan är när prisbubblan spricker? 2008/2009 hade vi ett liknande scenario på gödselmarknaden med snabbt stigande priser som började vika i november och till sist föll kraftigt när efterfrågan försvann i spåren av finanskrisen.
Det är mycket svårt att få fram information om vad som händer och ovissheten inför den fortsatta utvecklingen är stor. Vårt råd är att åtminstone säkra en del av behovet av gödsel inför vårbruket nu och då prioritera kväveprodukter som NS 27-4 och N34.

Oljepriset har stabiliserats

Oljepriset har under veckan stabiliserat sig kring 74 dollar per fat, trots att lagerrapporterna visar på stora minskningar i lagernivåerna. Dels hade marknaden prisat in det på grund av orkanerna, dels har Kina gått ut med att man kan tänka sig att sälja en del av sina lager om priserna går upp för mycket. Eftersom kinesisk industriproduktion backar kan det mycket väl bli verklighet av det hotet och det är inte troligt att priserna går upp i någon väsentlig mån.

Försök binda elspriset

När det gäller elmarknaden börjar vi känna oss som en repad skiva men de fortsätter slå nya rekord. Att priserna ska sjunka ner till låga nivåer i närtid är mycket osannolikt. Terminsmarknaden tror att priset kommer sjunka ca 15 öre under de kommande veckorna men inte så mycket mer förrän i april nästa år. Blir vintern kall finns det stor risk att priset sticker iväg uppåt igen. Vårt råd är därför att kolla över möjligheten att binda elpriset i sex eller tolv månader. Riktpriset på 6 månader bör vara mellan 90 och 95 öre/kWh, på 12 månader borde det istället vara 80-85 öre/kWh i elområde 4. För elområde 3 ska 30 öre dras av från de priserna.

Ingen höjning av reporäntan

Bostadsobligationerna har fortsatt stiga trots att orosmolnet Evergrande har skakat om finansmarknaderna i början av veckan. I kväll väntas FED ge besked om nedtrappning av penningpolitiken, vilket i så fall blir en viktig signal för att coronaekonomin börjar lida mot sitt slut. Riksbanken levererade igår besked om att räntebanan hålls oförändrad. Det innebär att en höjning av reporäntan, och med dem de rörliga räntorna, sker först under slutet av 2024.

Kronan har tappat

Minskad riskaptit på grund av Evergrande och den kinesiska ekonomin gjorde att kronan och andra riskvalutor tappat under förra veckan. Dollarn är i stället vinnare i form av en trygghetsvaluta och ligger nu på 8,67 (+9 öre). Euron har också blivit starkare men inte i samma utsträckning (10,17; +2 öre).

Exempeldiagram

HIR Marknadsbrev ges ut av de oberoende organisationerna HIR Skåne, Hushållningssällskapet Västra, Hushållningssällskapet Gotland, Hushållningssällskapet Halland, Hushållningssällskapet Östergötland, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge och HS Konsult.

Kontakt: Stina Jönsson, stina.jonsson@hush.se eller 010-476 22 02. Copyright Ansvarsbegränsning: Marknadsbreven avser att ge en allmän information om aktuellt marknadsläge. Informationen och rekommendationerna är inte heltäckande och är inte personliga. Vi tar inget ansvar för eventuella förluster baserat på den information eller de rekommendationer som anges i brevet.

Exempelbrev 3

Nr 29

23/09 2020

HIR Marknadsbrev Nr 29, 2020

  1. Coronaeffekter på marknaden
  2. Vi ser positiv trend för svensk raps
  3. Fin höst har gett lite fodervete
  4. Var en hård ränteförhandlare!

Coronaeffekter på marknaden

Oron för att spridningen av Covid-19 åter tar fart i många länder fick investerarna på aktie och råvarubörser att ta hem vinster i början av veckan genom att sälja av en del av sina positioner. Det gjorde de även när det gäller spannmål och oljeväxter på både Chicago och Matif. Störst tillbakagång blev det för rapspriset på Matif som i slutet av förra veckan var uppe i 395,50 €/t (4 121 kr/t) för november-20 terminen. Igår vid stängningen på Matif var priset på 391 €/t (4 075 kr/t).

Amerikansk vete stannar i USA

Vetepriserna på Matif har knappt backat något, dec-20 terminen var igår tillbaka på 194,50 €/t (2 027 kr/t) igen vilket var toppnotering i slutet av förra veckan. På Chicago är priset på dec-20 termin 205,31 USD/t (1 824 kr/t), det är 5,94 USD/t (53 kr/t) lägre än förra veckans högsta pris. Amerikanskt vete har fortfarande ett för högt pris för att vara konkurrenskraftigt på världsmarknaden när fraktkostnaden tas med.

Vi ser positiv trend för svensk raps

På den fysiska marknaden har inget fundamentalt ändrats. Det är fortfarande stark efterfrågan på vegetabiliska oljor och Kina gör nya stora inköp av soja i USA. Torka är ett bekymmer i stora delar av Europa. I Frankrike har höstrapsen problem med uppkomsten och arealen bedöms understiga 1 m. ha till skörd 2021. Det är minst 100 000 ha mindre än årets areal, en minskning i nivå med vad svensk rapsareal är på. Det gör att vi även till nästa år lär ha ett högt rapspris. För årets skörd tror vi att priset kommer att passera 400 €/t under vintern så vi avvaktar med att lägga en säljrekommendation för rapsen.

Fortsatt höga vetepriser

Vetepriserna internationellt hålls uppe av att många stora köpare som Saudi-Arabien och Egypten är på marknaden samtidigt. Igår köpte Egypten återigen 405 000 t vete. Säljare var som väntat Ryssland men priset på 256 USD/t (2 274 kr/t) fritt levererat hamn var 9 USD/t (80 kr/t) högre än för 14 dagar sedan. Att ryskt exportvete fortsätter att stiga lyfter prisnivån för vete i hela världen.

Fin höst har gett lite fodervete

I Sverige är priserna fritt levererat på kvarnvete på runt 1 700 kr/t, proteintillägg tillkommer. Fodervetepriset är uppe i stort sett samma nivå och det beror på att det finns väldigt lite vete som kan klassas som foder i Sverige efter den fina hösten. Det är billigare att använda svenskt kvarnvete till foder än att importera fodervete. Att vi ser så starka priser så här tidigt beror på att det är runt Östersjön som det nu finns vete att köpa om man inte vill köpa från Ryssland. Polen och Baltikum har sålt 12,5 % vete för leverans till Saudiarabien och konkurrerar då inte med Sverige om köparna i nordvästra Afrika som vill ha 11, 5 % vara. Det går också mer svenskt vete i år till Irland och Storbritannien efter den dåliga brittiska skörden. Utbrottet av afrikansk svinpest (ASF) i Tyskland har hittills inte påverkat efterfrågan på foderspannmål. Grisproduktionen både i Danmark och Sverige går för fullt och det bidrar också till att vi ser höga priser på vete. För att minska foderkostnaden ökas inblandningen av foderkorn i foderrecepten, det har höjt priset på foderkorn som nu är uppe i närmare 1 500 kr/t fritt levererat. Premien för maltkorn är nu knappt 80 kr/t vilket gör att vid minsta tveksamhet om kvalitén så är det en bättre affär att låta maltkornet gå till foder.

Säkra en del av nästa skörd

Priset på kvarnvete för skörd 2021 har också stigit och ligger nu på cirka 1 600 kr/t för skördeleverans. För att vara ett svenskt pris vid skörd är det bra så håll koll på utvecklingen och säkra av 15–25 % om du vet om att du måste sälja vete vid skörd 2021. Leverans på våren 2022 ligger runt 1 700 kr/t, det är också ett bra pris för den som väljer att lagra sitt vete.

Vi tror på oförändrad styrränta

Riksbanken lämnade igår (tisdag) som väntat reporäntan oförändrad på 0 %. Räntebana lämnades också oförändrad viket innebär att riksbankens fortsatt tror att nollräntan kommer att bestå i alla fall fram till slutet av 2023 vilket även är så långt som prognosen sträcker sig. En ändring av styrräntan är således ej sannolik inom överskådlig framtid. Det ligger i linje med de besked som de senaste veckorna kommit från de amerikanska, europeiska och brittiska centralbankerna som samtliga ligger kvar med en oförändrad låg styrränta med förväntningar om att de kommer att göra det under en lång tid framöver.

Var en hård ränteförhandlare!

Det ligger sannolikt inga räntehöjningar från bankernas sida i korten så länge de inte vill höja sina marginaler. En 10-årig ränta bör du kunna säkra till runt 2 %. En rörlig ränta på åkermark kan ligga på allt från strax under 1 % upp till 1,4 % beroende på det enskilda företagets förutsättningar. Det är dock ganska vanligt att se räntor runt 1,8 % på företag som inte är så hårda i förhandlingarna, ha hög belåning eller bristande lönsamhet.

Exempeldiagram

HIR Marknadsbrev ges ut av de oberoende organisationerna HIR Skåne, Hushållningssällskapet Västra, Hushållningssällskapet Gotland, Hushållningssällskapet Halland, Hushållningssällskapet Östergötland, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge och HS Konsult.

Kontakt: Stina Jönsson, stina.jonsson@hush.se eller 010-476 22 02. Copyright Ansvarsbegränsning: Marknadsbreven avser att ge en allmän information om aktuellt marknadsläge. Informationen och rekommendationerna är inte heltäckande och är inte personliga. Vi tar inget ansvar för eventuella förluster baserat på den information eller de rekommendationer som anges i brevet.

Exempelbrev 4

Nr 26

02/09 2020

HIR Marknadsbrev Nr 26, 2020

  1. Stigande priser i USA
  2. Torkan i öst tros ge prisökning
  3. Vi tror på bra prisuppgång
  4. Troligtvis stärkt krona under hösten

Stigande priser i USA

Rädsla för torka i flera viktiga odlingsområden är den drivande faktorn bakom fortsatta prisökningar på spannmål och oljeväxter i världen.

I USA har det kommit sparsamt med regn i augusti och det innebär att veckan började med nya nedskrivningar av statusen för majs och soja. Speciellt för soja är torrt väder i augusti dåligt för det är då som det ska utvecklas många baljor fyllda med stora och fina bönor. Prisökningen förstärks av stor försäljning till framför allt Kina som köper rejäla volymer av både soja och majs varje vecka av årets skörd i USA.

I väntan på El Nino

I Sydamerika ökar rädslan för att väderfenomenet El Nino är på väg att etablera sig. Gör den det kommer det att bli torrt i Sydamerika. I Argentina har det redan påverkat årets veteskörd som är nedskriven till 19 m. ton från 21. Fortsatt torka kan innebära problem med sådden av soja och majs som startar i månadsskiftet september/oktober. Prognoserna på skörden efter nyår är högt satta inte minst för Brasilien som har blivit Kinas förstahandsval när det gäller inköp av både soja och majs. För Australien kan effekten av El Nino bli torka i vissa delar och stora regnmängder i andra delar som kan ge sämre kvalité på årets skörd.

Torkan i öst tros ge prisökning

I Ryssland och Ukraina håller torkan i sig. Positivt för skördearbetet som är långt framme men skörden av solros blir lägre än prognoserna. Högre importpriser för soja och solros kan vara det som behövs för att rapspriserna ska kunna ta sig över nivån på 385 €/t (3 971 kr/t) som hittills fungerat som en spärr för högre spotpris på Matif. Att Euron handlas till 1,19–1,20 mot US-dollarn är en nackdel eftersom det gör importen av alternativ till europeisk raps billigare men de alternativen kommer att bli färre när vintern närmar sig. Det finns potential för att vi ska se rapspriser på 400 €/t (4 126 kr/t) och kanske mer därtill vid årsskiftet.

Mindre pristapp än väntat

Prisfallet på vete har inte varit lika stort som det brukar vid skörd, varken på världsmarknaden eller i Sverige. Priserna har redan börjat stiga och orsaken är dels en dålig veteskörd i Europa men väl så viktigt är den prisökning som vi nu ser för majsen. Att Frankrike fick en dålig skörd gör att de måste försöka hitta volymer på annat håll för att täcka för de åtagande mot bland annat Kina och Algeriet som de gjorde innan skörd. Vetepriset på Matif påverkas så klart en hel del av situationen i Frankrike men också av att fler länder i Europa som Storbritannien kommer att behöva importera vete och majs i år för att täcka det underskott som är ett resultat av en liten höstvetesådd som dessutom inte ger bra skörd.

Vi tror på bra prisuppgång

Svenska spannmålshandlare säger att de får fler förfrågningar än normalt vid den här tiden från köpare av vete men priserna är inte så attraktiva eftersom Baltikum fortsätter att pressa FOB-priserna (Fritt Ombord Båt). Vetepriset på Matif för sep-20 terminen har stigit med 3,25 €/t (33,50 kr/t) sen förra veckan, svenskt noterar pris har stigit 40 kr/t. Hamburgnoteringen för kvarnvete med min 12 % protein har ökat 2 €/t (21 kr/t). Uppgången på vete får också support av att priserna runt Svarta havet stiger. Med färre konkurrenter på exportmarknaden så passar ryssen på att höja exportpriset. Det finns förutsättningar för att priserna på vete ska kunna nå nivåer på 1 600–1 700 kr/t när vi närmar oss vintern.

Rätt kvalité till rätt pris

Avräkningarna för årets leveranserna av spannmål och oljeväxter kommer nu efterhand från spannmålshandlarna. Kolla igenom dem direkt när de kommer så du blir rätt avräknad. Tycker du inte att analysen är rätt så ta kontakt med företaget och var inte rädd för att begära en ny analys om du tycker att det är någon leverans som avviker. Kostnaden är oftast rätt ringa i förhållande till värdet på leveransen. I skördeinformationen från företagen står oftast kostnader och vilka villkor som gäller för att en ny analys ska ersätta den första.

Troligtvis stärkt krona under hösten

Kronan har stärkts mot både euron och dollarn den senaste veckan och kostar i skrivande stund 10,29 kr/euro respektive 8,68 kr/dollar. Under tisdagen presenterades det svenska inköpschefsindexet för augusti. Inköpschefsindexet är en konjunkturmätare där ett antal svenska företags inköpschefer får svara på hur de ser på konjunkturen för deras företag för tillfället. Indexet överträffade förväntningarna och sänder en tydlig signal att Sveriges ekonomi går i rätt riktning. Fortsätter utvecklingen är det sannolikt att kronan kommer att fortsätta stärkas under hösten.

Stora prisskillnader på elmarknaden

På elmarknaden ser vi just nu stigande elpriser på både termins- och spotmarknaden. Terminskontrakten för kommande kvartal steg med 24 % förra veckan vilket är ett tecken på stigande priser under höst och vinter. Kärnkraften går fortfarande på 50 % av full kapacitet men två av reaktorerna kommer att åter tas i bruk i början av september och en tredje i slutet av oktober. Skillnaderna på spotprismarknaden är fortsatt stor (ca. 20 öre/kWh) mellan norra och södra Sverige. Skillnaden beror främst på den begränsande överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige. I norr finns en stor tillgång på vatten där magasinen är väl fyllda. I södra Sverige där elproduktionen är mer väderberoende ligger elpriserna kring 55 öre/kWh för tillfället.

Exempeldiagram

HIR Marknadsbrev ges ut av de oberoende organisationerna HIR Skåne, Hushållningssällskapet Västra, Hushållningssällskapet Gotland, Hushållningssällskapet Halland, Hushållningssällskapet Östergötland, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge och HS Konsult.

Kontakt: Stina Jönsson, stina.jonsson@hush.se eller 010-476 22 02. Copyright Ansvarsbegränsning: Marknadsbreven avser att ge en allmän information om aktuellt marknadsläge. Informationen och rekommendationerna är inte heltäckande och är inte personliga. Vi tar inget ansvar för eventuella förluster baserat på den information eller de rekommendationer som anges i brevet.